Ekhagar och natur runt Tullgarn

Betad ekhage i Tullgarns naturreservat med får i höstljus
Betad ekhage i Tullgarns naturreservat. Foto: Holger Ellgaard, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Runt Tullgarns slott breder ett gammalt kulturlandskap ut sig med betade ekhagar, ädellövskog och strandängar. Området är skyddat och känt för sina gamla ekar och sitt rika fågelliv. Till skillnad från slottet är naturen öppen året runt.

Ekhagarna och de gamla ekarna

Går du från slottet ut i landskapet passerar du fina ekhagar. Både gamla och nyare ekar är skyddade, eftersom grova, ihåliga ekar är livsmiljö för en mängd insekter, lavar och svampar som blivit sällsynta i det moderna skogsbruket. Betet håller markerna öppna och gör att de gamla träden kan stå kvar i ljus, vilket är en förutsättning för deras artrikedom. Markerna närmast slottet ligger i Södertälje kommun och beskrivs av Länsstyrelsen Stockholm, medan Länsstyrelsen i Södermanland beskriver delen söder om länsgränsen. Båda har beslutat om skyddet för sin del. Den löpande förvaltningen på sörmlandssidan sköts av Statens fastighetsverk, medan Länsstyrelsen Stockholm förvaltar sin egen del.

Om området

Tullgarns natur

Landskap Ekhagar, ädellövskog och strandängar vid Tullgarnsviken
Särskilt värde Gamla ekar med rik flora av lavar och svampar, varierat fågelliv
Areal 2 019,2 hektar varav Furholmen 23,1 hektar enligt Länsstyrelsen i Södermanland, och 892 hektar varav 841 hektar land enligt Länsstyrelsen Stockholm
Skyddsformer Naturvårdsområde, naturreservat och Natura 2000
Skyddat sedan 1984
Beslut av Länsstyrelsen i Södermanland och Länsstyrelsen Stockholm
Förvaltas av Statens fastighetsverk i Södermanland, Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillgänglighet Öppet året runt

Areal, skyddsformer och skyddsår enligt de båda länsstyrelserna, hämtat den 10 augusti 2026.

Fågelliv och lövskog

Länsstyrelsen beskriver området som rikt på lövskog där ädellövträden dominerar. Tillsammans med hagmarker och strandängar ger variationen en artrik fågelfauna med flera ovanliga arter. Kombinationen av öppna beteshagar, gammal skog och vatten gör Tullgarn till ett givande mål för den som är intresserad av natur och fåglar.

Ett namn, men flera skydd bredvid varandra

Det verkligt egenartade med Tullgarn är att frågan om vad naturreservatet egentligen är inte har ett enda svar. Länsstyrelsen i Södermanland anger arealen till 2 019,2 hektar varav Furholmen 23,1 hektar. Den siffran beskriver inte ett reservat, utan två skyddade områden som ligger bredvid varandra. I Naturvårdsverkets naturvårdsregister har de varsin post: Tullgarn med skyddstypen naturvårdsområde på 1 995,65 hektar, och Furholmen med skyddstypen naturreservat på 23,04 hektar. Att de går att lägga ihop till 2 018,7 hektar, alltså i allt väsentligt länsstyrelsens tal, följer av hur besluten skrevs: de mest skyddsvärda delarna avsattes som naturreservat och övriga delar av kronoparken som naturvårdsområde, alltså skilda ytor med varsitt beslut. Registeruppgifterna är hämtade den 10 augusti 2026.

Norr om länsgränsen tar ett annat beslut vid. Där förvaltar Länsstyrelsen Stockholm ett eget Tullgarns naturreservat i Södertälje kommun, 892 hektar varav 841 hektar land. Också det är sammansatt. Länsstyrelsen skiljer i sina föreskrifter på en inre zon, som är det ursprungliga naturreservatet, och en yttre zon, som är det ursprungliga naturvårdsområdet.

Ett gemensamt tal för hela naturvårdsområdet finns däremot, och det står i besluten själva. Båda länsstyrelserna angav den 18 december 1984 arealen för sin egen del och satte i samma fält ut summan över länsgränsen. Beslutet i Södermanlands län skriver cirka 1 755 hektar, varav cirka 1 400 hektar land. Beslutet i Stockholms län skriver cirka 805 hektar, varav cirka 750 hektar land. Båda anger samma totaltal, cirka 2 560 hektar varav cirka 2 150 hektar land, och delarealerna summerar till just det. Talet gäller dock bara naturvårdsområdet i de två länen. Furholmens naturreservat och det ursprungliga reservatet på stockholmssidan ligger utanför, och siffrorna är cirkauppgifter från 1984 som aldrig räknats om mot dagens kartunderlag.

Besluten som fattades samma dag i två län

Uppdelningen är inte en slump, och skälet står i besluten själva. Den 18 december 1984 slog Länsstyrelsen i Stockholms län fast principen: de mest skyddsvärda och skötselkänsliga områdena skulle inrättas som naturreservat, medan övriga delar av kronoparken inrättades som naturvårdsområde. I samma beslut noteras att länsstyrelsen i Södermanlands län denna dag fattat motsvarande beslut för den del av kronoparken som ligger i Södermanlands län. Skyddet av Tullgarn beslutades alltså av två länsstyrelser samma dag.

Arbetet hade då pågått länge. Länsstyrelsen initierade ärendet redan 1977, sedan Tullgarn pekats ut som riksintresse i den fysiska riksplaneringen. Ännu tidigare, 1971, utredde förre generaldirektören Erik Höjer området på uppdrag av Domänverket och föreslog att hela kronoparken skulle avsättas som ett vetenskapligt och socialt naturreservat. Det förslaget genomfördes inte då, vilket framgår av beslutet om Furholmens naturreservat.

Naturvårdsområdet räknas som naturreservat, men bara vid tillämpning av miljöbalken

Skyltarna i skogen säger fortfarande naturvårdsområde, men den skyddsformen är avvecklad i lag. När miljöbalken infördes bestämdes i 9 § lagen om införande av miljöbalken att naturvårdsområden vid tillämpningen av balken ska anses som naturreservat. Förbehållet i lagtexten är värt att lägga märke till. Omvandlingen gäller vid tillämpningen av miljöbalken och gör inte föreskrifterna lika: reglerna från 1984 gäller fortfarande var för sig, och de skiljer sig materiellt åt, vilket avsnittet om reglerna längre ner visar. Naturvårdsverkets register har därtill kvar den gamla etiketten, medan länsstyrelsens egen bevarandeplan för området rakt av anger skyddsformen naturreservat. Det handlar alltså inte om två skydd staplade på varandra på samma yta, utan om ett gammalt namn som lever kvar bredvid en ny juridisk status.

Skyltningen i terrängen bär kvar den gamla beteckningen naturvårdsområde. Foto: Ainali, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Till detta kommer Natura 2000, som inte är ett namn på samma sak utan ett eget skydd med egen tillståndsprövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Bevarandeplanen för Natura 2000-området Tullgarn-Västra (SE0220034) i Trosa kommun, fastställd av länsstyrelsen den 20 oktober 2005, anger totalarealen till 1 755 hektar och att regeringen godkände området den 21 december 1995. Det är samma tal som 1984 års beslut ger naturvårdsområdet inom Södermanlands län, och planen anger dessutom skyddsformen naturreservat och hänvisar till alla tre besluten från 1984. Hur gränserna exakt förhåller sig till varandra går däremot inte att läsa ut av arealsiffrorna, eftersom registrets och bevarandeplanens tal är framtagna på olika sätt och vid olika tidpunkter. På stockholmssidan heter motsvarigheten Tullgarn, ost (SE0110003).

Att länsstyrelsens faktaruta listar tre skyddsformer för området, naturvårdsområde, naturreservat och Natura 2000, hänger ihop med detta. Två av dem, naturvårdsområdet och Furholmens naturreservat, är skilda beslut för skilda ytor. Natura 2000 är det som verkligen läggs ovanpå.

Furholmen: kalkberget med länets ovanligaste flora

Den minsta delen är den märkligaste. Furholmens naturreservat ligger längst ut på Furholmshalvön, i den östra delen av Tullgarnsområdet. Berggrunden består till stora delar av urbergskalksten som bildar branter mot Mörköfjärden, och i beslutet från 1984 lyfts en formation fram särskilt: Jättarsberget, som höjer sig med närmast lodräta sidor mer än 35 meter över vattnet. Länsstyrelsen skriver i dag att berget reser sig mer än 35 meter över havet.

Kalken är hela poängen. Kalkberggrunden och den kalkhaltiga moränen har enligt beslutet gett upphov till en kalkgynnad flora, och i de sydvända kalkbranterna växer flera sällsynta arter som gör floran unik för länet. Länsstyrelsen namnger murruta, kalktrav, stenkrassing och stenfrö. Två partier inom reservatet var tidigare domänreservat och användes för forskning och undervisning av Stockholms universitet. Beslutet gör den forskningen till en tillåten men underordnad användning: området ska kunna utnyttjas för forskning och undervisning, såvida det inte sker i strid med reservatets huvudsyften, som i första hand är att bevara den gamla skogen och värna floran och faunan.

Reglerna är inte desamma överallt

Eftersom området vilar på flera beslut skiljer sig föreskrifterna åt mellan delarna, och gränsen mellan dem syns inte i terrängen. Gemensamt för både naturvårdsområdet och Furholmens naturreservat är att hund eller annat husdjur ska hållas kopplat, att djurlivet inte får störas, att fasta naturföremål inte får skadas, att husvagn eller släpvagn inte får ställas upp, och att en båt inte får ligga förtöjd eller ankrad längre tid än två dygn på samma plats.

Tre av de regler besökare oftast frågar om är däremot inte gemensamma, och skillnaden går åt det strängare hållet på Furholmen. I naturvårdsområdets beslut får eld göras upp på anvisade och iordningställda platser, motordrivet fordon framföras på anvisade vägar och ridning ske på anvisade vägar och områden. I Furholmenbeslutet är alla tre förbjudna utan undantag. Punkterna i beslutets avsnitt om vad allmänheten har att iaktta lyder kort och gott att det är förbjudet att göra upp eld, att framföra motordrivet fordon och att rida. Samma beslut slår dessutom fast att anordningar för det rörliga friluftslivet inte ska utföras, så det finns inga anvisade eldplatser att söka upp där.

Detta är värt att veta, eftersom länsstyrelsens sammanfattning på webben återger den mer tillåtande lydelsen om eld och ridning även för Furholmen, och samtidigt den strängare lydelsen om motorfordon även för naturvårdsområdet. Det är besluten som gäller, och de finns i sin helhet i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Inom Furholmens naturreservat tillkommer utöver detta förbud mot att tälta, att gräva upp växter eller plocka blommor, att bryta kvistar eller samla ved och ris, och att anordna snitslat spår eller orienteringskontroll. Att sätta upp skylt, tavla, plakat eller affisch är i sin tur förbjudet för allmänheten inom naturvårdsområdet. På stockholmssidan gäller enligt Länsstyrelsen Stockholm tältförbudet i den inre zonen, alltså det ursprungliga naturreservatet, medan skyltförbudet gäller i den yttre zonen. I övrigt följer stockholmssidans regler naturvårdsområdets lydelser, med eld, motorfordon och ridning tillåtna på anvisade platser respektive vägar. Läs föreskrifterna för den del du ska besöka innan du åker, eftersom det är beslutet för just den ytan som styr.

Att tänka på i hagen

Markerna betas av djur under sommarhalvåret, och djuren kommer från gårdarna på Tullgarns kungsgård som arrendatorerna driver. Håll hund kopplad, stäng grindar efter dig och håll avstånd till betesdjuren. Innanför hagmarkerna tar den anlagda slottsparken vid, med alléer, engelsk park och exotiska träd. Vill du kombinera naturen med ett slottsbesök, se öppettider och visningar och vår guide till vägbeskrivning och karta.

Vanliga frågor om Tullgarns naturreservat

Hur stort är Tullgarns naturreservat?

Det beror på vilken del du frågar om. I Södermanland anger länsstyrelsen 2 019,2 hektar, varav Furholmens naturreservat utgör 23,1 hektar och resten är Tullgarns naturvårdsområde. I Stockholms län finns dessutom ett eget Tullgarns naturreservat på 892 hektar, varav 841 hektar land. Besluten från 1984 anger därtill ett gemensamt tal för naturvårdsområdet över länsgränsen, cirka 2 560 hektar varav cirka 2 150 hektar land. Uppgifterna är hämtade från de båda länsstyrelserna och från besluten, den 10 augusti 2026.

Får man elda i Tullgarns naturreservat?

Inte överallt, och skillnaden är stor. Inom Tullgarns naturvårdsområde och på stockholmssidan får eld göras upp på anvisade och iordningställda platser. Inom Furholmens naturreservat är det enligt beslutet förbjudet att göra upp eld över huvud taget, och eftersom beslutet också säger att anordningar för det rörliga friluftslivet inte ska utföras finns där inga anvisade eldplatser. Kontrollera dessutom alltid hos länsstyrelsen och räddningstjänsten om det råder eldningsförbud eller avrådan från eldning, det beslutas separat och kan gälla även där eldplatser finns.

Får man tälta i Tullgarns naturreservat?

Inte överallt. Tältförbud gäller inom Furholmens naturreservat i Södermanland och inom den inre zonen på stockholmssidan, det vill säga det ursprungliga naturreservatet. Vilka regler som gäller där du står framgår av föreskrifterna för respektive del, som båda länsstyrelserna publicerar på sina sidor om området.

Går Sörmlandsleden genom Tullgarn?

Ja. Båda länsstyrelserna anger att Sörmlandsleden går genom området. På stockholmssidan beskrivs sträckningen från Fjärdsvall i söder till Näset i norr, förbi Tullgarns slott där det finns café och toaletter. Vår sida om vägbeskrivning och karta visar hur du tar dig till parkeringarna i området.

Exit mobile version