Går du från slottet ut mot allén ser du snart varför landskapet vid Tullgarn ser ut som det gör. Får och nötkreatur betar i hagarna, sädesfälten ligger öppna mot skogsbrynet, och bakom det finns fem gårdar i drift. Tullgarn är inte bara ett slott utan en statlig jordbruksegendom, och den har varit det sedan 1772.
Gårdarna som brukas
Aktivt jordbruk bedrivs på Hallsta, Nora, Kumla, Malmen och själva kungsgården, som är den största av dem. Alla fem brukas av arrendatorer, alltså av lantbrukare som driver verksamheten på statens mark. Hur avtalsformen fungerar står i guiden om att arrendera ut mark.
Gårdarna odlar spannmål, hö och halm, både konventionellt och ekologiskt. Egendomen förvaltas av Statens fastighetsverk. På kungsgården hålls får och omkring 200 köttdjur, och ett nytt köttdjursstall byggdes i slutet av 1990-talet. I utkanten av egendomen ligger ytterligare fyra jordbruk. Tillsammans med ett trettiotal torp bildar de en egendom som fortfarande hänger ihop på ungefär samma sätt som när den var ett gods, med ett brukningscentrum i mitten och underlydande enheter runt omkring.
Betet håller sikten öppen
På flera av gårdarna går köttdjur på bete. Utan djur som håller undan sly och buskar sluter sig hagmarken, och sikten över de öppna markerna försvinner. Landskapet är alltså inte lämnat i fred, det är resultatet av att någon brukar marken varje år.
Samma sak gäller ekhagarna norr om slottet, där de grova ekarna står kvar just för att marken under dem hållits öppen i århundraden. Mer om ekarna och naturen runt dem finns i guiden till ekhagar och natur runt Tullgarn.
Från by till kungsgård
Trakten har varit bebodd sedan 1000-talet, och Tullgarn omnämns i testamenten från 1288. Då stavades namnet Thullagarn, och det var en by med några gårdar. Under de följande seklerna växte byn till sätesgård och sedan till ett stort gods, och 1772 tvingades Ulrik Gustaf De la Gardie sälja egendomen på offentlig auktion. Riksdagen köpte den för kronans räkning, och sedan dess är marken statlig.
Fördelningen mellan åker, hagmark, allé och skog är i stora drag densamma som när staten tog över.
Varför gårdarna är riksintresse
När Riksantikvarieämbetet motiverar varför Tullgarn är av riksintresse för kulturmiljövården handlar det inte i första hand om slottets salonger, utan om godsstrukturen: kungsgården, de underlydande gårdarna och torpen. Det som pekas ut är brukningscentrumet med ekonomibyggnaderna, mejeriet och arbetarbostäderna från 1800-talet och det tidiga 1900-talet, skolmiljöerna med vävskolan vid Tallbacken och folkskolan vid Tullbotorp, samt det öppna odlingslandskapet med sina stora ekar och ängs- och hagmarker.
Slottet och kungsgården är dessutom statligt byggnadsminne, den skyddsform som gäller för statens egna byggnader med så högt kulturhistoriskt värde att de skulle kunna förklaras för byggnadsminnen om de hade en annan ägare. Gårdsmiljön är alltså skyddad på samma grund som huvudbyggnaden.
Vid allén i nordväst, där infarten till slottsområdet börjar, hör grindstugan, gården Bellevue och torpet Frescati till samma miljö. Kör du in den vägen passerar du dem innan du ens ser slottet, och det är värt att sakta ner. Vägbeskrivningen finns i guiden till hur du hittar hit.
Där landskapet möter parken
Runt slottet tar den anlagda parken vid, med alléer, dammar och exotiska träd som planterats med avsikt. Parken är formad av trädgårdsmästare, landskapet utanför av kor, får och plog. Parkens fyra epoker beskrivs i guiden till Tullgarns slottspark.
Var Tullgarn ligger, och varför posten leder fel
Tullgarn ligger drygt fem mil söder om Stockholm, i Hölö socken i Södertälje kommun. Postadressen går till Vagnhärad i grannkommunen Trosa, vilket ofta leder fel: egendomen ligger i Stockholms län, i landskapet Södermanland.
Vanliga frågor om jordbruket vid Tullgarn
Vad används skogarna runt Tullgarn till?
Skogarna kring egendomen disponeras för kunglig jakt. Det är alltså inte enbart produktionsskog, och det förklarar varför skogsmarken närmast slottet ser mindre hårt brukad ut än på många andra håll.
Går det att hyra något av torpen?
Ett trettiotal torp på egendomen hyrs ut som fritidshus. Statens fastighetsverk sköter uthyrningen och samlar sina lediga objekt på sidan för uthyres och till salu.
Hur stort var Tullgarn som gods?
Under 1400-talet bestod Tullgarn av sex gårdar, och 1490 slogs tre av dem ihop till en huvudgård. På 1500-talet omfattade godset ett fyrtiotal gårdar i flera socknar. Bönderna på dem betalade sitt arrende i varor och var dessutom skyldiga att göra dagsverken, som att köra gödsel eller underhålla gärdesgårdar.
Läs vidare
Slottets egen historia, från Stureborgen till de gustavianska interiörerna, finns i guiden till Tullgarns slott. Planerar du besöket finns öppettider och praktiska tips i öppettider och besök.