Tullgarns slott ligger vid en havsvik i Sörmland, knappt en timme söder om Stockholm. Här finns några av Sveriges bäst bevarade gustavianska interiörer, och här skapade drottning Victoria och kung Gustaf V kring förra sekelskiftet den bernadotteska sommaridyll som slottet är känt för.
Tullgarns slott
| Läge | Vid Tullgarnsviken, söder om Södertälje, nära Trosa i Södermanland |
|---|---|
| Nuvarande slott byggt | 1720-talet, klart 1727 |
| Stil | Klassicistiskt yttre efter 1700-talets ombyggnader, gustavianska och sengustavianska interiörer |
| Ägare | Svenska staten, förvaltas av Statens fastighetsverk |
| Visningar | Arrangeras av Kungliga slotten sommartid |
Stureborgen kom först
Gården finns omnämnd i brev sedan 1200-talet. På platsen låg senare en renässansborg, Stureborgen. Enligt Statens fastighetsverk uppförde släkten Sture den redan vid 1500-talets slut, med lagmannen Carl Sture som byggherre. Av den byggnaden återstår i dag bara källarmurar och en reliefsten med Stureättens vapen.
Drygt hundra år senare försökte rikskanslern Axel Oxenstiernas son Johan bygga ut anläggningen med flyglar och ett porttorn. Genom Oxenstierna kom egendomen sedan i hovdamen Ebba Brahes och riksmarskalken Jakob De la Gardies ägo, och det var först när deras sonson, riksrådet Magnus Julius De la Gardie, tog över i början av 1700-talet som dagens slott uppfördes. Den äldre borgens historia finns även beskriven i Tullgarns historia som jaktslott.
Slottet som De la Gardie lät bygga
Det slott som står i dag byggdes på 1720-talet. Enligt Statens fastighetsverk lät riksrådet Magnus Julius De la Gardie bygga om godset i en omfattning som gör att resultatet räknas som en helt ny skapelse: ett slott i fyra våningar, med högt mittparti och resliga franska fönster i hela huvudvåningen. Arkitekt var Joseph Gabriel Destain, skolad i Frankrike. Strax efter ombyggnaden engagerades även arkitekten Carl Hårleman, nyss hemkallad från studier i Paris och Rom, för att planera slottets trädgård. Slottet stod klart 1727. En utförlig ägarlängd finns i uppslagsverket om Tullgarns slott.
De gustavianska interiörerna
År 1772 köpte svenska staten Tullgarn och gjorde det till kungligt lustslott. Dispositionsrätten gick då till hertig Fredrik Adolf, yngste bror till Gustaf III, som genast inledde stora ombyggnader i klassicistisk anda och lät inreda rummen i tidens senaste smak. Här arbetade bland andra bröderna Louis och Jean Baptiste Masreliez samt ornamentbildhuggaren Pehr Ljung. Resultatet räknas till de förnämsta gustavianska miljöerna i landet, med målade väggfält, kakelugnar och dekormålade golv.
Sofia Albertina, Oscar och Josefina
Efter Fredrik Adolfs död 1803 disponerade hans syster, prinsessan Sofia Albertina, slottet som sommarbostad fram till sin död 1829. Samma år bosatte sig kronprins Oscar, sedermera Oscar I, på Tullgarn, och efter hans död 1859 fortsatte drottning Josefina att bo här om somrarna fram till sin död 1876, enligt Kungliga slottens historik.
Victorias och Gustaf V:s sommarslott
I slutet av 1800-talet gjorde kronprinsparet Gustaf, den blivande Gustaf V, och Victoria av Baden Tullgarn till sitt sommarnöje. Slottet blev deras sommarbostad 1881, och det konstnärligt intresserade paret satte snart sin prägel på det. Under deras tid fick flera rum en ny, ljusare karaktär. Slottet förknippas ofta med just den epoken, och en genomgripande fasadrestaurering har senare velat återskapa den. Den kungliga epokens sommarliv på Tullgarn beskrivs närmare i guiden om Tullgarns historia som jaktslott.
Slottet ägs i dag av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk, medan kung Carl XVI Gustaf har dispositionsrätt sedan 1975.
Varför heter det Tullgarn?
Namnet har ingenting med tull eller tullstationer att göra. Förleden är tylle, en talldunge, och efterleden garn ett gammalt ord för en smal vik, skriver Stockholms läns museum rakt ut.
Ortnamnsforskningen är försiktigare än så. I Institutet för språk och folkminnens ortnamnsregister går det äldsta belägget tillbaka till ett brev från den 10 december 1288, där gården skrivs Thullagarn. Omkring 1330 dyker namnet upp i Erikskrönikan som Thollagarna, och under 1400-talet skrivs det Tyllagarn (1401) och thyllegarnom (1432). De två äldsta formerna har u och o, de yngre y. Registrets etymologikort resonerar kring flera möjliga fornnordiska förleder, och håller öppet att namnet kan syfta på holmens form i stället för på växtligheten.
Andra leden går fortfarande att se från slottet. Tullgarn ligger vid en havsvik strax söder om Södertälje, skriver Statens fastighetsverk, och viken heter Tullgarnsviken. Bra utsikt över den har du från bergen söder om Västerviken.
Mer att se på slottsområdet
Kring huvudbyggnaden ligger flera äldre hus och anläggningar, bland annat ett badhus vid vattnet. Tillsammans med kungsgården och de betade markerna bildar de ett sammanhållet kulturlandskap, som förvaltas av Statens fastighetsverk. Fem gårdar brukas fortfarande av arrendatorer, och det är deras djur som håller markerna öppna, se guiden till Tullgarns kungsgård. Närmast slottet ligger den anlagda parken, där fyra sekler av trädgårdsideal ligger ovanpå varandra, från fruktträdgårdens 1600-talsform till drottning Victorias fuchsior. Den går vi igenom i guiden till Tullgarns slottspark. Läs mer om de omgivande ekhagarna och naturen.
Planera ett besök
Slottet visas för allmänheten sommartid. Kontrollera aktuella öppettider, visningar och biljetter hos Kungliga slotten innan du åker. På den här sajten hittar du praktiska guider till vägbeskrivning och karta, slottskaféet, de omgivande ekhagarna och naturreservatet samt slottets historia som jaktslott.
Senast faktagranskad: 17 augusti 2026. Senast uppdaterad: 20 augusti 2026